doing it oslostyle

Alltså, det här med att börja lyssna på peppmusik istället för deppmusik, går sådär eftersom jag spenderar drygt 8 timmar om dan på jobbet. När de varje dag envisas med att spela låten med den här texten (irriterande upprepande): "elvis isn't dead, elvis isn't dead, elvis isn't dead, and you're coming back to meee. I wish it was mee you chose, i wish it was mee you chose...." Ironi i sin grymmaste form. Inte för att det de sjunger om är just mitt problem, men ändå, lite pepp kan man väl få önska? Det värsta är att låten kommer i en glad förpackning, så man kommer på sig själv med att nynna med i den lik förbannat, varje dag.

Nej, om man skulle ta och lägga sig, nu när klockan börjar närma sig halv fyra en fredag utan utgång. ALLT ÄR ELIN OCH SARAS FEL. Gå och lägg er.